Alltså den här matchen hade allt! Vi var knappt 500 som hade tagit oss till Källbrinks IP för svenska cupen och allsvenskt besök av Åtvidaberg. Alla räknade förstås nog med att Huddinge IF skulle gå förlorande ur striden, vilket hade inneburit sorti från cupen.
Men ikväll slog division ett-laget Huddinge ut allsvenska Åtvidaberg. Så här såg det ut när den avgörande straffen slogs:
Huddinge IF tog snabbt ledningen men tappade till 1-2 precis före halvtid, ledningsmålet för ÅFF genom en läcker frispark vid strafflinjen i målburens bortre gavel, mycket vackert. Men tungt.
Få trodde då på en vändning, men så kom den en bra bit in på andra halvlek. I sista ordinarie matchminuten! Ett rättvist mål också, trots att HIF spelade med en man mindre på planen. Otroligt starkt så långt, och matchen gick till förlängning.
Väl i förlängning hade faktiskt division ett-laget Huddinge ett bra spel och stod emot bra. Det som imponerade på mig var att laget inte backade hem, som annars är så vanligt. Förmodligen hade flera spelare en känsla av att man inte hade något att förlora, det kan vara bra att ha i åtanke. Att inte vara rädd för att förlora!
Straffläggningen var också dramatik med bara en missad straff. Eller rättare sagt, Huddingemålvakten blev matchhjälte när han tog en straff – och själv slog in en av Huddinges fem straffar! 5-4 i straffläggningen och 7-6 totalt i matchen.
En fantastisk match, för mig själv var det superroligt då jag hade dottern med mig på hennes första HIF-match. Tack HIF!