SÖNDAG 16 OKT
Det sänds många program på TV just nu som handlar om droger. Jag tycker det är utmärkt, för endast med ökad kunskap kan vi lära oss att hantera de risker som drogerna innebär, vilekt är viktigt för det brottsförebyggande arbetet inte minst i Huddinge. I en rapport från Huddinges brottsförebyggande råd skriver vi att ”23 procent av de unga som bor i de tre storstäderna har provat narkotika, jämfört med nio procent i glesbygd.” Det visar sig att ungdomarnas vanligaste droger i Huddinge är cannabis/marijuana.
Exempel på program är Knarkets väg från SVT, Opium är mitt öde från TV4 och nu senast Den nyttiga cannabisen från SVT. Den senare drogen debatteras också på en del andra håll. Samtidigt som många av de droger som programmen handlar om har otvetydigt stora risker så pågår en diskussion om hur allvarligt cannabis egentligen är.
Innan jag går vidare länkar jag gärna till CAN som har en del information om cannabis, bland annat skriver de:
Cannabisanvändning försämrar flera av våra vanligaste tankefunktioner , däribland minne, uppmärksamhet, koncentration och analys- och planeringsförmåga. Försämringar som kan uppstå redan efter en enstaka berusning och kvarstå i många timmar beroende på dosens storlek och intagningssätt. Vid beroende med upprepad, daglig cannabisanvändning kvarstår dessa funktionsförsämringar. Efter avslutad användning kan även lätta former av försämrade tankefunktioner bestå under en längre tid (månader).
Så till SVTs program, som tar sin utgångspunkt i växtens historia och utvecklingen av cannabinoidreceptorer hos manteldjur för riktigt länge sen, två av varandra oberoende faktorer. Programmet präglas av olika medicinska experiment och historier från personer som har kommit i kontakt med cannabis. Det framkommer såväl personer som har blivit såväl hjälpta som stjälpta av cannabis.
Ett viktigt konstaterande i programmet är att användning av cannabis inte ger kvarstående biologiska effekter, och att det inte finns något tydligt samband mellan att använda cannabis och att använda heroin. Å andra sidan framkommer i experiment med möss att negativa effekter mycket väl kan uppkomma framför allt vid användning i ung ålder. Mössen i experimentet som hade fått cannabis hade en nedsatt minnesförmåga på omkring 25 %, så användning i unga åldrar bör absolut undvikas, särskilt före 15 års ålder.
Samtidigt framkommer från experiment att cannabis kan ha en liknande effekt på hjärnan som schizofreni, nämligen att försämra tolkningen av syn- och ljudintryck och därigenom göra en person t ex mer misstänksam mot omgivningen. Det påstås också i programmet att risken för att drabbas av schizofreni ökar vid användning av cannabis.
Cannabisen har också en potential för utveckling av nya läkemedel, intressant nog bland annat för att motverka psykoser tack vare substansen CBD som dock inte finns i all modern cannabis, allt beror på hur höga halter av CBD respektive THC som finns i cannabisen. CBD är den susbstans som, enligt programmet, är både antiinflammatorisk och antipsykotisk.
Jag lämnar SVTs program där, och välkomnar synpunkter på bloggen. Men åter till Huddinge då – hur får våra ungdomar tag på t ex cannabis? I nämnda rapport (som i denna del baseras på folkhälsoenkäter bland unga) skriver vi att:
De vanligaste sätten att skaffa narkotikan är genom att bli bjuden av en kamrat (31-61 procent får sin narkotika så). Det är också vanligt att köpa genom någon som ungdomarna känner väl eller känner till. Det är 24 procent av de svarade som säger att de köper av en okänd i årskurs 9 men den siffran sjunker ju äldre ungdomarna blir. På gymnasiet uppger 15 procent av ungdomarna som använt narkotika att de köpt av en okänd. Mellan 50-55 procent av ungdomarna uppger att en vuxen skulle ingripa i området om någon öppet försökte sälja narkotika till unga. Mellan 9-13 procent av ungdomarna uppger att det finns personer i området som säljer narkotika som de vet om. Ungefär 18 procent av de unga uppger att på vardagskvällar finns många berusade utomhus i området.
Jag avslutar därför på samma sätt som jag nyligen avslutade en ledare i tidningen Vårt Huddinge: Ett tryggare Huddinge är en gemensam fråga för dig och mig.