MÅNDAG 21 FEB
Idag skriver Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB, på DN Debatt om den framtida välfärdsbördan för Sveriges kommuner. Jag vill därför upprepa ett blogginlägg från i onsdags om att vi behöver fler som bidrar dvs knappast mindre invandring än idag. Jens tar själv upp ett antal områden som av avgörande för att möte utvecklingen:
•?stimulera högre produktivitet inom välfärdstjänster
•?uppmuntra människor att arbeta mer och under längre tid
•?öppna välfärdssystemen för kombinerad privat och offentlig finansiering
•?gör det enklare och mer attraktivt för människor att komma till Sverige för att arbeta.
För Huddinges del ser bilden för den så kallade försörjningsbördan ut som följer (antal personer som varje arbetande person ska försörja inklusive sig själv):
1990: 1,83
2000: 2,07
2010: 2,23
2020 (prognos): 2,29
2030 (prognos): 2,34
För hela riket är prognossiffran år 2030 2,45 dvs varje person som arbetar förväntas då behöva försörja inte bara sig själv utan i genomsnitt 1,45 personer ytterligare.
Ovan försörjningsbörda för kommuner i Stockholms län 1985-2040.
För år 2030 ligger följande kommuner högst respektive lägst i Stockholms län:
Danderyd (2,55) – Södertälje (2,54) – Norrtälje (2,63)
Solna (2,09) – Sundbyberg (2,12) – Stockholm (2,18)
1 svar på ”Från börda till bidrag”