TISDAG 24 JULI
Jag hade nyligen förmånen att återse några av våra allra tidigaste svenska kloster, samtliga byggda under 1100-talet genom Cisterciensorden. Dessa kloster byggdes enligt i stort sett samma strikta plan, ursprungligen från planritningen i franska Cîteaux där orden grundades.
Munkarna och nunnorna var verksamma i dessa kloster fram tills dess att reformationen / Gustav Vasa i Sverige stängde, dvs förbjöd dem på 1500-talet.
Till att börja med åkte jag i ”Arn Magnussons fotspår” och besökte Varnhems kloster samt Forshems kyrka. Den nya teknik och den kunskap inom t ex medicin som klostren förde med sig ska inte underskattas. Dessa tidiga invandrare berikade vårt land – som förstås ännu inte var ett land i dagens bemärkelse – och tog med sig nya idéer från andra länder. Det perspektivet tycker jag är otroligt spännande, även om jag för den skulle inte vill höja allt som har med klostren till skyarna.
Nedan en bild på vattenledningar.
Just i Varnhem ligger också Birger Jarl begravd, den man som kan anses vara grundaren av det svenska rike som växer fram i början av 1200-talet, genom en starkare centralisering av det som dittills varit ett land där flera olika ätter kämpat om inflytande, t ex Erikska ätten och den Sverkerska. Som son till Magnus Minnessköld (möjligen död i det beryktade slaget mot danskarna vid Lena 1208) och den fascinerande Ingrid Ylva så fick Birger Jarl förmodligen skapliga förutsättningar att lära sig hur ett rike kunde styras. Hans ansikte finns förresten att beskåda i Stockholms medeltidsmuseum tack vare den rekonstruktion som gjordes för några år sedan.
Därefter kunde resan ha gått till Nydala kloster, inte långt ifrån där jag själv är uppväxt, men istället besökte jag i tur och ordning Forshems kyrka, Gudhems kloster och Alvastra kloster.
Forshems kyrka har fått ny aktualitet sen några år tillbaka efter uppmärksamheten kring reliefen på kyrkans framsida (västportalen), som visar grundaren som enligt Jan Guillou och andra visar en tempelriddare. Denne, som antas vara kyrkans grundare, tar emot en kalk från Jesus samtidigt som den senare välsignar kyrkan med tre fingrar. Längst till vänster syns byggnadsmästaren.
Det uppseendeväckande och speciella med den här kyrkan är just kopplingen till denna korsriddare, som förresten på bilden nedan enligt vissa gör en arabisk hälsning när han trampar Jesus på foten!
Det finns fler symboler på kyrkan som styrker kopplingen till det heliga landet, framför allt att den på sydportalen har en inskription som gör den till Nordens enda kyrka som är tillägnad den heliga graven i Jerusalem. Onekligen kittlande för nämnde Guillou, som förstås gärna skulle se en vidare utgrävning av kyrkan (tidigare artiklar i Aftonbladet, Hällekis-kuriren).
Inskriptionen lyder: ”ISTA ECCLESIA SIT IN HONORE DOMINI NOSTRI IHESU CHRISTI ET SANCTI SEPULCRI”, ”Denna kyrka är invigd till vår herre Jesus Kristus och Den Heliga Gravens ära”.
Nedan sandstensreliefer på norrsidan som visar ”passionssviten”, korsfästelsen och kvinnorna vid graven. Läs mer hos Svenska kyrkan.
Den sista bilden får bli från Alvastra kloster, byggt intill Ombergs sluttningar säkert för att säkra tillgången på bland annat friskt vatten. Närheten till Vättern och det öppna landskapet nedanför gör platsen spännande.
