Gott nytt år, svenskar och andra

Jag önskar alla ett gott nytt år! Jag ser fram emot mina nya delvis uppgifter som kommunalråd i Huddinge och hoppas att en del kommer följa med på min och Centerpartiets resa under 2015.


Förutom miljö och trygghet förutspår jag att vi under nästa år kommer prata en hel del integration. Själv avslutar jag det här året, ett supervalår, i den peruanska delen av Amazonas – jordens gröna lunga. Det är alltid ett privilegium att få vara här, och det är min femte vistelse här. Varje gång uppstår diverse kulturkrockar som jag tycker man inte ska undvika utan försöka lära sig något av. Olikheter berikar, och tar energi. (Energi som man lämpligen kan fylla på genom naturupplevelser och samtal med goda vänner.)

Kulturkrockar har vi även hemma i Sverige. Olikheter berikar även på hemmaplan, och de tar energi såväl här som där. De tar energi genom att man försöker ge något av sig själv för att lära känna något nytt. Det är dock inte ett förhållningssätt som karaktäriserar Sverigedemokraterna, som under detta år varit mer i fokus än någon gång tidigare.

Vi människor är olika. En del menar att man kan dela upp oss i bofasta och nomader, och jag antar att det kan appliceras även vid inbördeskrig som det i Syrien; vissa föredrar att stanna, en del måste stanna, andra vill ge sig av. De bofasta antas vara mindre intresserade av nya upptäkter, nya människor. Vi svenskar är olika, somliga väldigt måna om att bevara det som har varit, andra mer öppna för att allt kan förändras.

Ska vi förändras? Jag ska önska detta nyår att diskussionen om invandringen till mitt land inte förväxlas med längtan tillbaka till det som en gång var men som inte kommer igen.

Oavsett var man kommer ifrån och vart man anländer bör ett självklart mål vara att lära sig språket i det nya landet. Språket är nyckeln till studier, till arbete, till nya vänner och till att förstå hur samhället fungerar. Språket är integrationens förutsättning, kanske oavsett vad man vill lägga i det senare begreppet. Det gäller för både nomader och bofasta, men kanske förhåller sig dessa olika till den flyktingvåg som nu drabbar Syrien och som påverkar oss här uppe i Norden.

Språket är inte bara ett kommunikationsmedel. Det innehåller tankesätt och värderingar som man som nykomling behöver känna till. Om någon säger att hon vill ha en lagom stekt kotlett, vad betyder det? Om jag blir inbjuden till en privat fest kl 19, när bör jag då komma dit? Om jag svarar att vi får ta och planera ett möte nån gång, betyder det att det kommer att bli av? Om min nya bekantskap vänligt men bestämt tackar nej till att ta av sig skorna inomhus, hur ska jag tolka det? Om en äldre man stiger på bussen och hälsar på just mig, ska jag erbjuda honom min plats? Om en ny arbetskollega bjuder mig på lunch redan första dagen, ska jag då bjuda tillbaka?

Min erfarenhet är att svenska för invandrare bör vara en viktig del i en nykomlings vardag, men inte på något sätt utgöra hela svenskinlärningen. Det krävs kompisar, gatukök, konserter, tidningar, grannar, radio, kompisars kompisar, butiker, fotboll, ja allt som vi har runtomkring oss. Den bästa svenskinlärningen sker genom att möten med svenskar kompletteras med sfi, inte tvärtom. Vilket förutsätter att gamla och nya svenskar möts.

Så var och hur ska vi mötas? Jag ska önska detta nyår att diskussionen i Sverige kunde handla mer om detta, och mindre om den eventuella risken för att Sverige blir ett muslimskt land.

Mycket är vunnet om invandringen, migrationen, kan ske på ett så ordnat sätt som helst. Då hinner vi få fram bostäder och skolplatser åt nykomlingarna, som då får en mycket bättre start. Just nu mobiliserar Stockholms läns kommuner för fullt för att ta emot fler flyktingar än tidigare. Det är helt normalt att det då förs en diskussion om hur många invandrare vi tar emot, och hur vi tar emot dem.

Huruvida nationen Sverige tjänar eller förlorar ekonomiskt på invandringen är såvitt jag vet inte helt lätt att svara på. Det finns studier som visar på långsiktiga vinster, och självklart finns det kortsiktiga kostnader för till exempel boende och ekonomiska bidrag.

Så, jag önskar alla svenskar och andra ett GOTT NYTT ÅR och en konstruktiv diskussion om hur vi skapar ett ännu bättre Sverige 2015!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *