TORSDAG 13 SEP
Gårdagens seminarium organiserat av Huddinges brottsförebyggande råd (se pressmeddelande och program) hade bland andra den välkände professorn i kriminologi Jerzy Sarnecki samt polisen och forskaren Amir Rostami som föreläsare.
Syftet med dagen var att fortsätta vårens arbete mot organiserad brottslighet, denna gång på ett mer långsiktigt sätt och i samverkan över såväl kommun- som myndighetsgränser. Nedan följer ett kort referat av seminariet, som besöktes av personer som representerade såväl kommun, polis, föreningar som företag.
Först ut var Amir Rostami, forskare och polis tillika projektledare för det gängpreventiva EU-projektet som utmynnat i kunskap och även en handledning om hur man bör jobba med gäng. Amir menade att arbetet mot organiserad brottslighet bör präglas av ett holistiskt perspektiv genom att, som vi t ex gjort i Huddinge, involvera alla relevanta aktörer. Helt avgörande är att först analysera problemet och förstå i vilket sammanhang det har uppkommit. Detta kan kallas ”holistic policing”.
Det är viktigt, menade Amir, att agera tidigt och använda olika verktyg beroende på vilken fas gänget är i. Det är mycket lättare att kraftsamla när gänget håller på att bildas, än efteråt. SGIP (nämnda EU-projekt) följs nu upp med ytterligare samarbete med andra EU-länder för att lösa problemet på EU-nivå. Amir var slutligen tydlig med att han ser de kriminella gängen som ett demokratiproblem eftersom den lokala demokratin är hotad genom dessa. Ett konkret medskick var arbetet med avhoppare och att kommunerna där har en viktig roll för att underlätta detta. Polisen borde t ex börja mäta hur många som hoppar av gängen.
Anders Göransson och Tommy Bergström från Södertäljepolisen beskrev vilka metoder och teoretiska modeller som har använts för att analyser problemet med de kriminelal nätverken i Södertälje. Det var slående hur nöjda de båda var med den gränsöverskridande samverkan som har kommit till stånd i Södertälje.
Slutligen konstaterade Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, att ungdomsbrottsligheten inte visar någon statistik ökning, utan troligen en minskning över tid, men att vi fortfarande har omfattande problem med den ungdomsbrottslighet som finns. Därefter beskrev han vilka faktorer som gör att barn i unga åldrar riskerar att bli kriminella, om de eller deras föräldrar inte får något stöd.
Jerzy underströk tydligt att föräldrarna alltid är nyckeln till problemen och att samhället på sin höjd kan göra kompensatoriska insatser. Med detta sagt hade Jerzy ändå en hel del förslag på insatser som bör göras, t ex att satsa på de bästa lärarna i de skolor där de bäst behövs, eftersom skolans roll knappast kan överskattas för barnens framgångar. Han slog också ett starkt slag för arbetslinjen som han menade är den absolut viktigaste linjen att jobba med – ”i ett samhälle där föräldrarna inte har arbete, kommer barnen att misslyckas”.
Utifrån den forskning som Jerzy stöder sig på finns t ex för de minsta barnen följande riskfaktorer:
Omfattande ofog och brottslighet; aggressivitet; droger; låg status för familjen (genom permanent negativ stress); antisociala föräldrar (t ex missbrukare, kriminella).
Återigen är det viktigt att understryka att det inte finns något ödesbestämt i detta, utan att rör sig om just riskfaktorer.
Brottsförebyggande rådet i Huddinge, där jag är ordförande, genomför parallellt med detta en trygghetskartläggning på ett sätt som vi inte har gjort förut; denna kommer ge oss kunskap om trygghet och kriminalitet samt identifiera förbättringsområden. Med gårdagens seminarium i ryggen kommer detta arbete att bli ännu snäppet vassare.