Idag har jag som vanligt varit ute och åkt i kollektivtrafiken med min barnvagn modell större, och jag konstaterar att det finns brister som borde rättas till. En sådan är på självaste T-centralen när man tar hissen ner till någon av T-baneplattformarna, då kan man komma till den här hissen:
Gången är så smal så att när någon ska gå ur hissen så måste jag själv backa fyra, fem meter, med resultatet att hissen försvinner eftersom någon annan har tryckt på den. Så förutom att den här typen av smala och gömda gångar lämpar sig alldeles för väl som olaglig pissoar (vilket märks), kan man inte mötas i gången – mindre bra!
En annan brist som det tog mig lång tid att hitta ett exempel på (lyckligtvis!) var en för smal hiss. Okej det här är väl ett gränsfall men med min barnvagn med 79 cm bredd (och ja det är nog värst i branschen) så är det bara genom att trycka in vagnen som jag lyckas komma in. Detta är Farsta centrums enda (!) hiss ner från tunnelbanan, så vi kom därifrån med ett nödrop.
Det är förstås värt att upprepa att det här är undantag, men för den som riskerar att bli stående är det likväl risker som borde undanröjas. Det tjänar alla på i längden.