Är vi redo att ta vårt demokratiska ansvar?

FREDAG 3 JUNI

Idag presenteras en studie från World Values Survey som onekligen är nedslående: 21 % av 18-29-åringarna kan tänka sig att rösta annorlunda i utbyte av pengar, och 26 % av samma grupp tycker det vore bra med en stark ledare som inte bryr sig om demokratiska val:

”De politiska partierna från vänster till höger verkar alltså också ha misslyckats. Avsaknaden av politisk debatt baserad på tydliga ideologiska skillnader, där socialdemokratin talat om skattelättnader och högern fått utrymme att bli arbetarparti, kanske sänt budskapet att valet mellan partier inte spelar någon roll” skriver Staffan Lindberg på DN Debatt.

Som politisk ledare måste jag förstås ta till mig av kritiken, och det är viktigt att avdramatisera det politiska ledarskapet. Jag upplever att alldeles för många människor har en bild av politiker som är väldigt generaliserad och stereotyp, men då är det också politikers uppgift att försöka ändra på den bilden.

Samtidigt som jag tror att svaret måste sökas djupare än så. Är vi alla i vår vardag beredda att stå upp för demokratiska normer som transparens, representativitet och likvärdighet? Är vi beredda att själva agera demokratiskt i de sammanhang som vi rör oss i till vardags? Är vi beredda att uppoffra en del av vårt egna inflytande till priset av att andra får vara med och bestämma? Är det den som skriker högst som ska få rätt eller är det den som representerar flertalet?

En sak saknar jag dock i Staffans artikel, nämligen hur Sverige ligger till i förhållande till andra länder.

Även Expressen, Aftonbladet, SvD, Kent Persson, DN, DN.

Delta i diskussionen

3 kommentarer

  1. Jag är relativt ung, närmare bestämt 24. Någon diktatur vill jag sannerligen inte ha, inte till något pris. Men jag tror att vi bör göra oss av med dagens fossiliserade partisystem, som i realiteten är ett tomt skal som står kvar därför att det stöttas på konstlad väg, genom mediamonopolism, journalistik, parti- och presstöd. Och förstås genom att inga andra än politiska partier har rätt att bedriva politik.

    Demokrati kan över huvud taget inte vara någonting vi överlåter till en kår av professionella yrkesutövare. Redan Aristoteles visste att demokrati är deltagande demokrati, när vanligt folk har och utövar makten. Valdemokrati å andra sidan är det samma som aristokrati.

    Det talas så otroligt mycket om demokrati, men ordet har blivit en kliché. I våra vardagliga liv, i förhållande till myndigheter och arbetsgivare så är vi närmast slavar som förväntas lyda och aldrig ifrågasätta.

    Jag upplever inte att jag är en medlem i min kommun på samma villkor som politiker och tjänstemän. Jag upplever att det finns en tydlig maktrelation, där jag är underordnad. Det är inte demokratiskt.

    Samma sak fast ännu värre på arbetsplatserna. Där är jag närmast helt maktlös. Kapitalisten sätter upp målen, chefen gör order och vi som jobbar lyder. Halva vår vakna tid lever vi alltså i en renodlad diktatur där andra har makten att befalla över våra kroppar, hur kan detta vara förenligt med ett demokratiskt samhälle?

    Vad är en demokrati som nästan helt saknar förankring i den vardag där människorna trots allt befinner sig?

    Kan demokrati verkligen vara lika med en symbolisk ritual som tar plats vart fjärde år? En sådan ”demokrati” syftar snarare till att ge folklig legitimitet åt makthavarna. ”All makt utgår från folket” lyder grundlagens första paragraf. Det är träffande. Makten går från folket ut, men vart går den hän? Inte tillbaka till folket i alla fall. ”Demokratin” är då ett fiffigt sätt att suga ut makten från folket.

    Riktig demokrati måste innebära att vi, folket underifrån utövar makt som trycker undan den makt som utövas av eliterna ovan (stater, chefer, kapitalister osv).

    Demokrati handlar inte om formella procedurer, det handlar om makt i vardagen och över samhället.

    1. Hej Sara och tack för dina frågor, som är väldigt relevanta. Som företrädare för Centerpartiet i Huddinge tar jag gärna emot idéer och förslag på förändringar.

      Den första tanken som slår mig är om du själv har varit i kontakt med någon politiker för att utöva den direkta påverkan som du pratar om? De politiska partierna har en jätteviktig funktion att vara en kanal mellan medborgare och tjänstemän och utövande makt, och jag tycker det är viktigt att inte partierna blir liktydigt med denna makt.

      Du verkar se en grundläggande motsättning mellan de som jobbar/röstar och de som är chefer/politiker, men man ska nog inte glömma att alla chefer har en massa vänner som inte är chefer, och en politiker har en massa bekanta och släktingar som inte alls är engagerade politiskt. Sen är det viktigt att komma ihåg att de flesta ”politiker” bedriver politik på sin fritid och har jobb att sköta också.

      Jag tror att den direkta demokratin ska kombineras med en parlamentarisk demokrati. Vi ska inte glömma bort att de gamla grekernas perspektiv snarare handlade om små stadskärnor i en tid som inte alls var så globalierad som vår är, och då var det också lättare att samla invånarna och besluta om fler saker.

      Formella procedurer som val är en viktig del av demokratin, det är lätt att förstå inte minst om vi ser på den kamp som förs i nordafrika om just rätten till öppna och regelbundna demokratiska val. Det är ingen självklarhet att ha demokratiska val, men det räcker inte heller för att ha en fulländad demokrati. För att uppnå demokrati krävs också jämlikhet i samhället och att alla människor har möjlighet att delta i beslutsprocesser också mellan valen.

      Huddinge kommun, liksom många andra kommuner, försöker öka människors delaktighet genom olika demokratidagar, möjlighet att påverka beslutsprocesser etc, och det kan säkert göras mer. Här listar t ex Sveriges Kommuner och Landsting olika verktyg för delaktighet:
      http://www.skl.se/vi_arbetar_med/demos/demokratiutveckling/medborgardialog/medborgardialogverktyg

      Ibland får jag intrycket av att avståndet mellan folkvalda och väljare dock är alldeles för stort. Jag har stött på alldeles för många människor som har idéer men som aldrig har kontakt med politiker för att jag skulle vara nöjd med som det är idag. Samtidigt ska vi glädjas åt den demokrati som vi har idag med fria val, fri media och ett internet där var och en kan torgföra sina åsikter. Jag har under ett par år jobbat utomlands i Centralamerika och jag tror att demokrati är något som tar lång tid att bygga upp, men som också kan raseras ganska fort om man inte underhåller bygget.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *